Bildbevis

Vi har skrapat stolparna till entrén

Vi har skapat färg

Vi har plockat ner fönstret ovanför entrén

Vi har förberett en ny plätt gräsmatta

Vi har fyllt igen sprickor i entréns stolpar

Nykittat fönster

Idag hämtade vi det första fönstret vi lämnat in för kittning på Nöjds glas i Kisa. Kittningen ser jättefin ut och kalaset med de fyra rutorna som tillsammans blir ett stort salsfönster kostade 500 kr, betydligt mindre än jag befarat. Samtidigt passade vi på att lämna in en omgång rutor till. Nu ska kittet torka i två veckor innan det går att måla fönstret. Det ställer till vår planering lite eftersom vi inte hinner klart innan semestern är över, helgerna i augusti kommer att fyllas med målningsarbete i kapellet. 

Dagens enda vettiga insats

Dagens enda vettiga insats för hushållet tog två minuter i anspråk och bestod i att byta ut en ful, bleknad termometer i gul plast. Den nya inköptes på Clas Ohlsson för 39 kronor, en investering som kommer att bidra till ett förbättrat morgonhumör vid frukostbordet. Nu slipper jag sitta och tänka på vilken ful termometer vi har.

Fotboll på verandan

Här kommer en ögonblicksbild av livet på landet. Elias har stationerat sig ute på verandan mitt i natten eftersom vi har dålig täckning på det mobila bredbandet inne i huset. Hans ansträngningar gav avkastning. Uruguay vann matchen mot Paraguay med 3-0 och blev därmed sydamerikanska mästare. Verandan däremot vinner inga priser i nuläget. Det som var ruttet är nu bortrivet och konstruktionen är tillfälligt uppstagad med plank. Förhoppningsvis blir det bättre med den saken framåt hösten när vi fått tag på en snickare som kan hjälpa oss.

Utsikt

Utsikt från vardagsrummet kl. 21.20 

Sorgsna dagar

Det har varit ett par sorgsna dagar i kapellet, som på så många andra håll. Nyheten  om massakern på Utöya, där hundratals ungdomar hade samlats till sommarläger, skakade oss. Som aktiva i SSU har vi många gånger träffat AUF-are och både jag och Elias kampanjade med dem i Oslo och Drammen i valrörelsen 2009.  Det känns svårt att veta att många vi träffat inte längre finns bland oss och att andra lämnats kvar för att leva med sorgen och saknaden av sina vänner. Igår fick vi dock ett gott besked när en av Elias bekanta vaknat upp på sjukhuset efter att ha opererats för av skottskadorna hon fått i ryggen. Ofattbart är det som hänt. I morgon arrangerar SSU Östergötland en öppen minnesstund på Stora torget i Linköping kl 17.00 där vi kommer att delta.

Pannacotta och oväder

Idag fick vi uppleva hur ett riktigt oväder i Björkfors känns. Morgonens sol förbyttes under eftermiddagen ut mot ett riktigt åskoväder. Regnet piskade mot rutorna och tack och lov verkar byggplasten vi satt upp i alla tomma fönsteröppningar under renoveringen hålla emot vilket väder som helst. I morgon hoppas jag på sol och badväder. Då kommer min syster Lotten hit tillsammans med sin sambo Calle och deras son Nils. Jag har tillbringat kvällen med att städa lite i gästrummet och genom att förbereda morgondagens efterrätt. Det blir gräddfilspannacotta, enkelt och jättegott. Man värmer upp ett litet paket grädde tillsammans med 1 dl socker och 1 vaniljstång. När det kokat upp rör man i 2 gelatinblad som blötlagts några minuter innan. Till sist rör man ner ett litet paket gräddfil. Några timmar i kylen senare är skapelsen klar att avnjutas tillsammans med förslagsvis jordgubbar.

Fynd

Vi har äntligen lyckats hitta enkla, klassiska pinnstolar på blocket.se. Igår hämtade vi fyra ljusblå i Mjölby, idag fyra vita i Krokek utanför Norrköping. Det visade sig när vi kom hem att vi hade haft tur och att alla stolar var av exakt samma modell. Sammanlagt fick vi betala 1600 kr för åtta stolar, det hade inte ens räckt till en pinnstol från Svenssons. Värt varenda mil och arbetet med att måla om dem så att alla åtta får samma färg.

"Det blir kanon, va?"

"Det blir kanon, va?" frågar Björn Skifs stackars karaktär i Drömkåken (1993).

Har i veckan för första gången anlitat hantverkarne för reparation på huset. Det är hängrännorna som ska bytas. Har funderat på om det blir bra, men kommit fram till att det antagligen inte blir värre än när Björn Skifs rollfigur i filmen Drömkåken (1993) anlitar dubiösa hantverkare.

Intensiva diskussioner förs för närvarande om vilka vägval som ska göras i renoveringen. Vi har exempelvis en pågående diskussion om hur vi ska hantera kyrkorummets scen. Vi är ense om att behålla någon form av scen, det känns viktigt för känslan. Däremot skulle jag gärna ta bort staketet för att öppna upp för den planerade sittgruppen mot resten av rummet. Ett hus vi båda inspireras av är det före detta missionshuset på Sturkö, Blekinge. Där har ägarna bland annat fått till eldstad och matplats fint.

Så småningom behöver husets ytterdörrar (ja, vi har ett gäng) bytas eller renoveras. Eftersom ingen av dörrarna är ursprungliga och avviker från den stil vi vill skapa frestar det att köpa nya. Här är en som skulle passa till huvudingången, eller varför inte dom här?

Heligt fika

När jag träffade Elias för drygt sju år sedan förstod jag ganska snabbt att cafébesöken är heliga för honom. Det tog lång tid innan jag vande mig vid att sitta kvar timmar på fiken. Jag brukade vilja packa ihop och gå vidare när bullen var uppäten och teet hade svalnat. Nu har jag vant mig och packar alltid ner en pocketbok i handväskan och nu dröjer jag gärna kvar jag med. På det underbara Centralkonditoriet i Väderstad har vi suttit många timmar och filosoferat, inte minst under alla husvisningsturer på slätten. Nu hamnade vi inte i närheten av Väderstad och det gick inte att ta miste om Elias glädje när vi hittade mysiga Café Columbia inne i Kisa. Där finns förutom det vanliga fikasortimentet och en fin innergård också Kisa emigrantmuseeum som bland annat ställer ut fotografier, brev och kläder efter de människor från trakten som emigrerade. Första bilden är tagen på Centralkonditoriet, den andra på Café Columbia.

Dagens projekt

Efter några regniga och slöa innesittardagar var det idag att ta tag i renoveringsprojekten igen. Elias har slitit på med fönsterrenoveringen, jag passade på att ta ner de trasiga bokstäverna och anslagstavlan utanför huvudentrén. Vi hann också påbörja arbetet med att skrapa bort flagnande färg på ingången som ska målas om när vädret tillåter. Just nu ser entrén inte mycket ut för världen, men i mitt huvud finns en bild av en nymålad och välkomnande entré där lavendeln lyser i krukor och där man gärna slår sig ned en stund i en trädgårdssoffa. Vi får väl se om den går att förverkliga.

Mer fönster

Nu har vi tagit ner ett fönster till i salen.  Det här fönstret, som sitter ut mot sjön, var i betydligt sämre skick än det vi började med. Det räckte med att skaka fönstret lite så föll kittet bort i stora partier. Nu är jag och Elias i Stockholm några dagar, men när vi kommer till kapellet igen är det dags att lämna in fönsterna för kittning.

Elias fyller 27 år

  

  

Färglager och linoljekitt

Att ta bort kitt och färg från fönstren har sysselsatt oss hela dagen och nu pustar vi ut efter ett kvällsdopp och middag. All vit färg till fönstren är inhandlad, på Överskottsbolaget efter tips från vår snickarguru Roger. Nu återstår det att välja färg till knutar och foder, i morse provmålade jag två gröna nyanser, en mossgrön och en allmogegrön. Arbetet med fönstren har kommit upp i tempo sedan vi köpte en speedheater, en värmelampa som löser upp kitt och färg utan att spräcka fönsterglas. Den har hittills levt upp till våra förväntningar. Vi har också hunnit med att beställa nya hängrännor och stuprör till den sida av huset där de är gamla och sönderrostade. Om några veckor kommer det hantverkare från Björkfors Plåt för att sätta upp dem. På grund av den höga höjden är det i princip omöjligt att göra utan skylift och när den ändå är här får de måla vindskivorna samtidigt. Det känns som om det börjar hända saker, även om varje steg tar sin lilla tid.

Högläsning och kapellhjälps-tack

"Varför slita och slava med skuggbräcka, skogsnässla, tryckimpregnerade trädäck, njurpaj, hamburgare och betongkrukor när det finns solros, strandtrift, rosmarinspäckad lammstek, frutti di mare, varma tegelgolv och terrakottakrukor?" Ellen läser högt ur småelitistiska och men bitvis träffsäkra Livet i Solen vid köksbordet i Björkfors. Vi känner båda att livet är rätt bra. Anledningen är de 17 böcker som idag damp ned med posten, lagom till semesterns andra vecka. Det är trevligt med böcker att läsa under semestern och särskilt trevligt att få dom med posten. Att ha en egen brevlåda där paket och vykort (vi har inte hunnit få några räkningar ännu) kan landa när man minst anar det ska inte underskattas.

Dagens kapellhjälps-tack går till Roger, en vän till Ellens familj. Vi tittade förbi med ärendet att lämna en gåva som tack för hjälp med inspektion i samband med husköpet. På köpet fick vi goda råd om hur vi ska göra med fönstermålningen och en rundvandring i ladan han egenhändigt håller på att bygga. Bilden till höger föreställer huset han totalrenoverat och nu bor i.

Kapellhjälp

För den som kan tänka sig att arbeta lite som tack för mat och husrum finns det alltid plats för i kapellet! Igår och idag har vi haft besök av vår vän Hanna Asp som hjälp oss att skrapa fönster. Ett arbete som blir mycket roligare med trevligt sällskap. Vi hann också bada, grilla och göra fläderblomssaft tillsammans.

Fönsterpyssel

Fönstret är inte bara ABF:s medlemstidning, det är också det enda som rör sig i mitt huvud den här veckan. Jag och Ellen har äntligen kommit igång med fönsterrenoveringen. I kapellets församlingssal finns åtta höga och vackra fönster från 20-talet som är i behov av renovering. Det mesta tänker vi göra själva, allt utom att kitta. Det är fler steg än man kan tro att renovera gamla fönster enligt konstens alla regler. Vi har bara hunnit till färg- och kittborttagning. Det mesta tyder på att själva träramarna är intakta, trots 90 år utomhus. I fönsterbranschen var det helt klart bättre förr.

På högra bilden kan veckans akrobatkonst beskådas. Vår mycket vänlige granne lånar ut sina stegar och sin hjälp när jag tar mig upp på verandans tak för att fästa byggplast över fönstren.

Färgställningen, gröna foder och vita fönster, behåller vi tillsvidare.

Gammalt foto

Jag hittade ett gammalt foto på Björkfors där man ser kapellet. Det är tagit innan eternitplattorna sattes upp och man ser att det har varit ett rött trähus. Annars ser det mesta ut som det gör idag.